jasminestankar

Så här är det: Ända sedan jag var liten och lärde mig alfabetet så har jag älskat att skriva. Det bästa jag visste i skolan var när vi fick skriva sagor eller andra berättelser, och jag fick ofta höra att jag hade talang för det. Jag drömde om att bli författare (och skådespelerska, musikalartist och professionell musiker; barn har många drömmar). Fortfarande är det jag tycker bäst om i skolan att skriva. Inte så att jag tycker alla milslånga essäer är fantastiskt roliga, men jag vet om att det är något som jag mycket hellre gör än att trycka in information i huvudet för att sedan försöka klämma fram den igen under en fem timmars tenta. Eftersom jag tycker om att skriva är det också min favoritmetod när det gäller att jobba med mig själv och alla tankar som brottas i mitt huvud. Ibland kan det röra sig om att skriva ner listor på saker som är bra, skriva ner något jag gått och grubblat på ett tag eller bara försöka sätta ord på det jag känner. Det var anledningen till att jag skapat en blogg överhuvudtaget, men alla de där orden har skrivits ner på papper i min anteckningsbok, där de aldrig skall visas för någon. Nu har jag plötsligt (för ungefär tioende gången), insett att jag har så mycket att dela med mig av. Detta får bli det första, utan några som helst löften om att det kommer mer. Jag ville bara skriva en stund, och vem vet, kanske är detta ganska intetsägande inlägg ett steg till att börja dela med mig lite. Vi får se.